ibland kan förflutet som har sårat en riktigt djupt inte suddas bort, för vad som än händer så finns de långt där i hjärtat som ett riktigt stort djupt oläkbart sår. flashbacks som bara får en att bli påmind om hur man kände just då, och hur mkt man än förnekar för sig själv vid just den tidpunkten att man inte är sårad, man klarar sig helt jävla bra , helt utan några problem, är det endast tid som kan få en att verkligen tänka efter. är det dessa flashbacks som gör en påmind om hur man kände ett tecken på att sluta förneka sina känslor?
men ibland måste man, som jag har insett sluta älta det som har varit. förflutet hjälper inte en att komma ett steg längre här i livet. man måste verkligen försöka se det man har just nu och hur jobbigt det än är så ska vi människor klara det. för det är ju en del av livet, att kämpa, eller hur?
yours,A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar